1500 800 Istock 805234754

FRÅGA EXPERTEN: Markstruktur viktig för att klara extremväder

Mindre intensiv jordbearbetning och en mer varierad växtföljd kan bidra till att ge marken ökad förmåga att klara skyfall när extremvädren ser ut att bli fler.

Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om anpassningar för att klara jordbruket under extrema väderförhållanden.

FRÅGA: Som växtodlande lantbrukare kan jag inte undgå att fundera över anpassningar i mitt arbete till ett mer extremt väder i framtiden. Jag undrar om det finns forskning på anpassningar för extremväder när det gäller hur man brukar jorden? Mvh Lasse

SVAR: Tack för din fråga! Det bedrivs mycket forskning på området. Vi har fått ett svar från Hanna Sjulgård, som är doktorand vid Institutionen för mark och miljö på SLU: 

”Extremväder kan innefatta både torka, värmeböljor och översvämningar, vilka alla påverkar jordbruket på olika sätt. Därför behövs olika typer av anpassningar för att motverka dess negativa inverkan på jordbruket. För att sprida riskerna från skördebortfall kan man om möjlighet och lönsamhet finns, odla flera olika grödor och sorter. Känslighet för extremväder kan skilja sig mellan grödor och även mellan olika sorter. En mer varierad växtföljd har även visat sig ha positiva effekter på vissa markegenskaper. 

I ett pågående projekt där vi har studerat relationer mellan brukningsmetoder och jordhälsa på flera lantbrukares fält har vi sett att en högre grödodiversitet, alltså en mer varierad växtföljd med flera olika arter, hade ett positivt samband till markens respiration. En högre respiration visar på en högre mikroorganismaktivitet – ett tecken på hälsosam jord som bryter ned organiskt material och gör näringsämnen mer tillgängliga för grödan. 

Markens struktur har en nyckelroll för att hantera både för lite och för mycket vatten. I ett av våra tidigare projekt har vi sett att markens vattenhållande förmåga var viktig för höstvetets tillväxt under det extremt torra året 2018. Ju mer vatten marken kan hålla desto längre kan marken förse grödan med vatten under torka. Den vattenhållande förmågan ökar bland annat med markens mullhalt. Mullhalten kan ökas genom att till exempel ha bevuxen mark så mycket som det går, ha mellangrödor och vall, lämna kvar växtresterna och tillföra organisk gödsel. Minskad jordbearbetning kan också öka mullhalten vid ytan, även om effekten på den totala mullmängden i jorden inte är så stor. 

Från den studie som pågår på lantbrukares fält har vi sett att en mindre intensiv jordbearbetning hade ett samband till högre mullhalt och högre aggregatstabilitet i matjorden, vilket är positivt för markstrukturen. Mer stabila aggregat kan leda till mindre erosion och mindre markpackning, vilket kan leda till att mer vatten kan lagras i marken. Mindre bearbetning kan även leda till fler kontinuerliga bioporer skapade av rötter och daggmaskar som är stabilare än andra makroporer. Det ger bättre dränering av marken, vilket är speciellt viktigt vid skyfall. Dessutom kan växtrötter använda dessa porer för att snabbare växa sig ned till alven och få tillgång till de djupare vattenreserverna och det kan gynna grödan speciellt under perioder med torka.” 

Nyheter
Ladugård Slu Adrien Kroese 1500 800 JF 188 241003

Forskningsmedel som får akademi och lantbruk att kroka arm 

Stiftelsen Lantbruksforsknings största utlysning av medel till forskning, Årliga öppna utlysningen, med 40 miljoner i potten är nu öppen för ansökningar.  

Läs mer
SLU Grisstall 1500 800 JF 139 241003

Så fungerar utlysningar

Alla insamlade medel till Stiftelsen Lantbruksforskning går till forskningsutlysningar. Under ett år öppnas ett antal utlysningar, några återkommande och andra med ett enstaka specifikt syfte.

Läs mer
Hand Forskare Ko Hage 1500 800 JF 018 240925

FRÅGA EXPERTEN: Ståtid och hygien är viktiga nycklar till friska klövar

Aktuell forskning ger svar på hur mjölkgårdar kan arbeta med kornas klövhälsa.

Läs mer