
Ny modell för att skatta kolinlagringen

Kolinlagringen i marken är viktig både för skörden och för klimatet. Därför berör den alla lantbrukare. En modell för att skatta kolinlagringen har utvecklats av ett forskarteam på SLU.
Modellen kan användas för att skatta bördigheten och klimatpåverkan. Kolinlagringen påverkas av växtföljder, skötselmetoder, jordarten och klimatet. I projektet har de jämfört olika växtföljder och skötselåtgärder i olika delar av landet. De har utvärderat försök från andra länder med liknande mark- och klimatförhållanden.
- Det viktigaste är att det växer något året runt, berättar Thomas Kätterer på SLU. Om man inte har djur och odlar vall så är mellangrödor bra att odla.
I långliggande fältförsök har man analyserat kolhalten i marken och vad som påverkar den. Kolhalten förändrar sig mycket långsamt och vissa fältförsök är så gamla som 70 år. Fleråriga växter såsom vall har ett stort rotsystem, vilket är gynnsamt för att bygga upp kolförrådet i marken.
I debatten har man pratat mycket om direktsådd och att det skulle vara bättre för kolhalten i jorden om den inte rördes om så mycket. Thomas Kätterer menar att hans forskning visar att så inte är fallet.
- Reducerad bearbetning eller direktsådd har många positiva effekter. Det minskar jorderosionen, dieselförbrukningen och arbetstiden. Tidigare trodde man att själva omrörningseffekten av bearbetningen skulle leda till ökad nedbrytning av mullen. Denna effekt har dock visat sig vara försumbar. Sett över kolförrådet i hela markprofilen så påverkar bearbetningen bara ytterst marginellt, säger han.
Tillsammans med Greppa Näringen och Jordbruksverket har man vidareutvecklat en modell, Odlingsperspektiv, som används i rådgivningen. I den vägs skötsel, jordart och klimat samman sedan går det att få fram ett mått på markens bördighet och klimatpåverkan. Odlingsperspektiv är lättanvänt och informerar lantbrukare om hur gårdens odlingssystem påverkar markens mullhalt på sikt.
Jordbruksverket och Regeringskansliet tar också hänsyn till kunskapen i projektet angående utredningar om växthusgasbalanser relaterade till den svenska livsmedelsstrategin.
- Det är samma princip som används i livscykelanalyser. Där måste det redogöras för hur mycket utsläpp det är per livsmedel. Kolinlagringen är en del av det, säger Thomas.
I syfte att förbättra modellen har forskarteamet nu påbörjat ett nytt projekt där man tittar på alven, jorden under matjorden. De analyserar försök från hela landet för att på så sätt förfina modellen så att den blir mera generell och användbar. Det är också meningen att det ska bli en förbättrad skattning av klimateffekten.
Projektet har bidragit till en bättre förståelse för markkolsdynamik och har också lett till fördjupat samarbete med Norge och Kanada, som använder modellen i sin rådgivning och även har visat ett intresse av att använda den för sin nationella klimatrapportering.

Forskningsmedel som får akademi och lantbruk att kroka arm
Stiftelsen Lantbruksforsknings största utlysning av medel till forskning, Årliga öppna utlysningen, med 40 miljoner i potten är nu öppen för ansökningar.
Läs mer
Så fungerar utlysningar
Alla insamlade medel till Stiftelsen Lantbruksforskning går till forskningsutlysningar. Under ett år öppnas ett antal utlysningar, några återkommande och andra med ett enstaka specifikt syfte.
Läs mer
FRÅGA EXPERTEN: Ståtid och hygien är viktiga nycklar till friska klövar
Aktuell forskning ger svar på hur mjölkgårdar kan arbeta med kornas klövhälsa.
Läs mer