
Så fungerar finansieringen av lantbruksforskning
Stiftelsen Lantbruksforskning finansieras till största del av lantbrukarna. Insamlingen sker via 48 anslutna företag och organisationer från branschen.
Varje år fördelas mellan 65 och 75 miljoner kronor ut till ny forskning och utveckling från Stiftelsen Lantbruksforskning. Den största delen, drygt 70 procent kommer från Sveriges lantbrukare och samlas in av de organisationer inom varje branschområde, som är anslutna till stiftelsen. Den resterade delen på 30 procent består av en statlig medfinansiering via forskningsrådet Formas.
Samspel och utveckling är röd tråd
Tack vare Stiftelsen Lantbruksforsknings förmedling av forskningsmedel tar lantbrukarna ett stort ansvar för en hållbar och lönsam utveckling. Det viktiga samspelet mellan forskningen och utvecklingen för varje enskild lantbrukare är den röda tråden i stiftelsens verksamhet.
Insamlingen till Stiftelsen Lantbruksforskning sker via avräkning hos de insamlande organisationerna. De kategoriseras i sju olika branschområden med olika insamlingsnivåer.
- Kött: 5 kr per slaktat nötkreatur, 1 kr per slaktad gris och lamm
- Matfågel: 600 000 kr per år i fast avgift
- Mjölk: 0,5 öre/kg mjölk
- Potatis: 200 000 kr per år i fast avgift
- Socker: 500 000 kr per år i fast avgift
- Spannmål, trindsäd och oljeväxter: 0,2 procents avdrag på spannmål, oljeväxter och trindsäd; 6,5 kronor per ton sålt mineralgödsel
- Övrig finansiering; Agria djurförsäkring: 500 000 kr per år, Gröna arbetsgivare: 200 000 kr per år
Fördelas inom olika forskningsutlysningar
Samtliga insamlade medel fördelas till forskning i ett antal utlysningar. Den största utlysningen är den årliga öppna utlysningen som öppnar under våren och bereds av representanter från både näring och akademi under sommar och höst.
Under året hålls ofta även en rad riktade utlysningar inom olika avgränsade områden, samt även specialutlysningar som till exempel regionala utlysningar och fältförsök. De riktade utlysningarna tas fram utifrån behov inom branschen och fokuserar på enskilda specifika problem eller utmaningar för lantbruksnäringarna. De kan genomföras antingen i egen regi eller i samverkan med andra forskningsfinansiärer.
Slutgiltigt beslut om vilka ansökningar som får forskningsfinansiering i årliga öppna utlysningen tas i december av Stiftelsen Lantbruksforsknings styrelse. Riktade utlysningar kan få besked under övrig tid på året beroende på utlysningarnas tidsplan.
Stiftelsens fördelning av de insamlade medlen redovisas noggrant varje år i en verksamhetsberättelse, som finns att läsa på webbplatsen. Här finns även alla slutrapporterade projekt med både vetenskaplig rapport och populärvetenskaplig sammanfattning.

Forskningsmedel som får akademi och lantbruk att kroka arm
Stiftelsen Lantbruksforsknings största utlysning av medel till forskning, Årliga öppna utlysningen, med 40 miljoner i potten är nu öppen för ansökningar.
Läs mer
Så fungerar utlysningar
Alla insamlade medel till Stiftelsen Lantbruksforskning går till forskningsutlysningar. Under ett år öppnas ett antal utlysningar, några återkommande och andra med ett enstaka specifikt syfte.
Läs mer
FRÅGA EXPERTEN: Ståtid och hygien är viktiga nycklar till friska klövar
Aktuell forskning ger svar på hur mjölkgårdar kan arbeta med kornas klövhälsa.
Läs mer